teaterkritik - kulturproduktion

Europeiska Teaterpriset – Premio Europa 2018

2018-11/sidi-larbi-cherkaoui-web-puz-zle-koen-broos.jpg

(Sankt Petersburg) Svenska Cirkus Cirkör är en av pristagarna vid årets festival för det europeiska teaterpriset Premio Europa. Festivalveckan i Sankt Petersburg har fokus på scenkonstens uttryck för frihet och gränsöverskridande i en värld av hot och intolerans.

Cirkusprofessorn Tilde Björfors och Cirkus Cirkör mottog i går det europeiska priset New Theatrical Realities, tillsammans med scenkonstnärerna Sidi Larbi Cherkaoui (Belgien), Jan Klata (Polen), Tiago Rodrigues (Portugal), Milo Rau (Schweiz) och Julien Gosselin (Frankrike). Priset uppmärksammar betydande konstnärer som anses staka ut nya vägar inom teatern. Stora europeiska teaterpriset går i år till Valerij Fokin, en av Rysslands mest etablerade regissörer, som gör fysisk, visuellt levande teater med rötter bak till 1920-talets avantgardist Meyerhold.

I veckans många seminarier och föreställningar har det kretsat mycket kring hinder och svårigheter att kommunicera i en samtid full av rädsla och konkurrens. Och hur teatern övervinner detta, kanske just genom att bejaka människans osäkerhet.

– Det är bra när vi gör misstag, säger exempelvis den portugisiske scenauteuren Tiago Rodrigues i sin pjäs By Heart. Publiken gillar sårbarhet på scenen, det är bara så vi kan utvecklas, säger han.

Den polske regissören Jan Klata uttrycker det annorlunda: han talar om vikten av risk i teatern, så att den blir oförutsägbar. Klata är både hyllad och kontroversiell i Polen. Han anses blasfemisk och radikal av den nationalkonservativa regeringen och grumligt högervriden av vänsterkritiker. Klatas expressiva teater färgas av punkkultur och musik – för honom är det viktigast att hitta uttryck bortom färdiga kategorier.

Risktagandet som metafor – och de möjligheter det öppnar – är ju också något av ett signum för Cirkus Cirkör. På festivalen spelade de ett utdrag från Limits, där akrobatik och repnummer gestaltar människans utsatthet när hon ska övervinna sin rädsla och bryta gränser, både mentalt och geografiskt. Tilde Björfors framhöll på ett seminarium vikten av att gå framåt just de vägar vi egentligen inte vågar gå.

En festival som denna visar överlag hur scenkonsten genom sin form omförhandlar självbilder, normer och värderingar i våra samhällen. På ett internationellt kritikerseminarium diskuterades hur teatern i dag kan förvalta kritiskt tänkande i en värld med tilltagande intolerans. En tongivande rysk kritiker betonade att det inte bara är en teoretisk fråga i Ryssland. Utan att nämna namnet avsåg han sannolikt regissören Kirill Serebrennikov som ju är i husarrest på diskutabla grunder.

Men seminariet tog upp exempel från USA, Kanada, Hong-Kong, Japan och Sydkorea där allt från identitetspolitiska manifestationer och politisk styrning av viktiga poster inom media och kultur idag utmanar och kringskär scenkonstens frihet.

Koreografen Sidi Larbi Cherkaoui, välkänd för Göteborgspubliken, presenterade sin suggestiva dansföreställning Puz/zle. Det är ett verk som i dans och musik bygger upp starka metaforer för hur mänskligheten ständigt organiserar sig i grupperingar med interna kulturella koder och sociala mönster. Så rivs allt, av våld utifrån eller inre splittring, för att skapas på nytt, i andra former.

Valerij Fokin presenterade för sin del en bullrig, våldsam antikrigsskildring på Alexandrinskijteatern där han också är chef. Svejk – återkomsten av Tatjana Rakhmatova bygger på Haseks berömda satirroman. I ett uppsluppet, typiserat spel gestaltas dumhet, egoism och osjälvständig ledarkult som bärande faktorer i människans eviga marsch mot nya krig och konflikter.

Men medan Fokin pekar på människans obotliga dumhet försöker Tiago Rodrigues verk bejaka något odödligt i oss. I den vackra Sopro hyllar han teatern som ett delat andetag, där röster ur det förflutna får andas rakt i vår samtids kroppar. Och hans hyllade By Heart är ett experiment i människans förmåga att inreda sitt inre med bärande poesi och berättelser, helt enkelt genom att lära dem utantill. By heart, med hjärtat.

Publicerad i SvD 18/11 2018

Foton:

  1. Puz/zle, Sidi Larbi Cherkaoui, Koen Broos
  2. Sopro, Teatro Nacional D Maria II, Filipe Ferreira
  3. Wróg ludu (En folkfiende), pressbild Stary Teatr, Krakow

Läs mer om Tiago Rodrigues:

  • Bovary – av Tiago Rodrigues, Théâtre de la Bastille Paris >>>
  • Avignonfestivalen 2017 – sinnlig scenkonst från hela världen >>>
  • 2017 på europeiska scener – årets bästa! >>>

Läs mer om Milo Rau:

  • La Reprise – Histoire(s) du théâtre (I) – av Milo Rau, IIPM >>>

Läs mer om Cirkus Cirkör:

  • Movements – Cirkus Cirkör och Malmö stadsteater >>>
  • Borders – regi Tilde Björfors, Cirkus Cirkör/Malmö stadsteater >>>