Borders – regi Tilde Björfors, Cirkus Cirkör och Malmö stadsteater

Vi människor är alltid i rörelse, oavsett om vi söker stillhet inom oss själva eller om vi är migranter och flyktingar på väg ut i världen. Mitt i föreställningen Borders illustreras denna insikt med en enkel fysisk övning. Publiken får resa sig upp, stå med fötterna tätt ihop och blunda. Känn kroppens ivriga små rörelser, dess oavbrutna aktivitet för att uppnå balans.

Lindansaren Tatiana-Mosio Bongonga leder lågmält experimentet. I denna scen möts också motiven i 20-årsjubilerande Cirkus Cirkörs nya uppsättning. Borders undersöker genom nycirkus hur människan kan överskrida geografiska, fysiska och mentala gränser.

Cirkusprofessorn och pionjären Tilde Björfors erbjöds att skapa en jubileumsuppsättning i samarbete med Malmö stadsteater. Samtidigt hade hon idén att skapa nycirkus om vår tids flyktingtragedier. Hon bestämde då att slå ihop uppslagen – att hylla de miljoner individer som lämnar allt de har för att farofyllt korsa hav och land genom att skildra hur cirkusartister kreativt hanterar osäkerhet och rädsla.

Resultatet är en föreställning som å ena sidan skapar magiska scener i bild, musik och videoprojiceringar kring flyktingar på väg till Europa, å andra sidan festar och firar nycirkus som ett gränsöverskridande gycklarspel. Borders är ett säreget fyrverkeri av stark scenpoesi om människans utsatthet i jakt på ett bättre liv och berättelser om Cirkus Cirkörs odiskutabla betydelse för nycirkusens utveckling i Sverige.

Tilde Björfors och Cirkör kan verkligen skapa minnesvärda uttryck för hur människor övervinner begränsningar. Artisterna och skådespelarna klättrar över galler i alla höjder och svårighetsgrader, de balanserar på linor och taggtrådar, bygger mänskliga torn, utför omöjliga koreografier i rep, kastar sig ut från svindlande höjder. Texten erinrar om hur tilliten till medspelarna är avgörande för cirkusartister. Samma gäller för flyktingar. Och människor i gemen. Kan man våga falla bakåt? Finns en hjälpande hand som lyfter mig upp över hinder? Någon som tar emot på andra sidan?

Scenrummet på Hipp (som ju är en cirkusarena) är i oavbruten rörelse och förvandling. Snygg videodesign av Johannes Ferm Winkler och Per Rydnert skapar brusande hav, höga himlar och stränga EU-församlingar, medan Daniel Kullmans ljus ger suggestiva skuggeffekter och poetiska färgskimmer över spelet på scen. Denna rumsliga gestaltning, liksom Samuel Anderssons ystert varierande, folkinspirerade musik som framförs live med Maja Långbacka, knyter lyckosamt ihop scenerna.

Ändå uppstår ibland krockar mellan firandet av cirkuskonst och det allvarliga flyktingtemat. Jag finner det okänsligt att kasta kniv mot en snurrande aktör medan han rabblar statistik om hur hög risken är att dö på flykt eller i ett konflikthärjat hemland. Och jag har problem med publikens alltmer mekaniska applåder av snyggt utförda nummer med jonglering, akrobatik etc medan vi hör ljudspår där en verklig flykting på bruten engelska berättar om oerhörda umbäranden.

Bäst blir föreställningen i poetiskt utforskande stunder, som när Jan Unestam gör Cirkörs klassiska ballongman. Instängd i en ballong känner han på den tunna, transparenta gränsen mot rummet. Det är som en bild av människans famlande efter livet, det okända – på andra sidan gränsen.

Borders

Cirkus Cirkör/Malmö stadsteater, Hipp

Idé, regi: Tilde Björfors

Scenografi: Fanny Senocq

Medv: Tatiana-Mosio Bongonga, Sven Boräng, Mira Leonard, Mari Götesdotter, Jesper Nikolajeff m fl

Publicerad i SvD 10/5 2015.