Rocky! - av Tue Biering, Husets Teater CPH Stage (1)
Årets danska teaterfest, CPH Stage, har nyligen avslutats, med traditionell ceremoni för teaterpriset Årets Reumert. Regissören Tue Biering tog väntat hem regipriset (för fyra olika uppsättningar under spelåret) samt årets ”særpris” för den uppmärksammade monologen Rocky!.
Rocky! var en av höjdpunkterna på CPH Stage, en uppfordrande, fysisk, in yer face-föreställning med en skådespelare, en nyslaktad gris och en livs levande politiker från det högerpopulistiska Dansk Folkeparti.
Morten Burian spelar en berättare/konstnär som för dialog med publiken om titelfiguren i 70-talsfilmen Rocky. Sylvester Stallone spelade ju där en biffig men korkad boxare – ett paket muskler utan mental överbyggnad, som skådespelaren arrogant småleende uttrycker det.
Han berättar om Rocky som en hunsad, hånad loser, en som inget har att förlora när han plötsligt bestämmer sig för att vinna. Ta revansch mot alla som överlägset sett ner på honom och betraktat honom som en komisk figur: makthavare, intellektuella, kultureliter, etablerade politiker i statsbärande partier.
Monologen arbetar sig kusligt fram till en situation där Rocky och hans gelikar med enkla problemställningar – vi måste ta tillbaka vårt land från inkräktare, snyltare och liberala multi-kultikramare – och ännu mer förenklade lösningar – antiglobalisering och bokbål – har fått övertaget.
Burian växlar effektivt mellan den resonerande, rättänkande, självgoda berättarrollen och den groteska, enkelspåriga aggression som representeras av fenomenet ”Rocky”.
”Rocky” är en metafor över de populistiska rörelser som alltmer kommit att dominera europeisk politik. Biering/Burian allierar sig med publiken som ett ”vi”, ett liberaldemokratiskt, intellektuellt rörligt kollektiv som vanmäktigt har låtit detta ske.
Men den ”gode” berättaren, som plötsligt står som förlorare, drabbas av raseri. I tuffa fysiska utspel går han lös på den griskropp som hänger i en slaktkrok, ryter att nu är det krig. Men det är ett krig han lika gärna vill förlora – det finns inte längre plats för komplexa, kritiska tankar och dialog. Eller?
In på scengolvet, som nu är täckt av en större mängd teaterblod, kommer så Cheanne Nielsen, ung folkvald i Dansk Folkeparti, som är känd för grova uttalanden om ”utlänningar” i ett partital 2016. Nu står hon här, fysiskt oansenlig, rätt blyg faktiskt, och läser upp ett skrivet tal till oss i publiken. Hon förklarar varför hon engagerat sig i DF och tar upp vad hon ser som svåra utmaningar mot Danmarks välfärdssystem.
Hon utgår från att alla i publiken är ”vänster” och alltså inte delar hennes åsikter. Cheanne Nielsen verkar inte som någon ”Rocky”, hon är en ”vanlig” människa som engagerat sig för att sätta Danmark och danskarnas behov främst. Detta är vad vi får höra om här på Husets Teater.
Tue Biering sa i ett samtal på CPH Stage, att han är trött på att spela teater för likasinnade, han vill bjuda in andra till sin ”kyrka”. Den stora utmaningen med Rocky! är att den markerar gränser mellan ett ”vi” och ”dom” men, som jag uppfattar det, efterlyser en öppen, kritisk dialog från båda sidor. För i alla läger lurar våldet, ett våld som tar över när vi slutat se och tala med varandra.
Rocky!
Text, regi: Tue Biering
Scenografi: Peter Schultz
Medverkande: Morten Burian och Cheanne Nielsen
Husets Teater, Köpenhamn
Theresa Benér, publicerat 14/6 2018, exklusivt för theresabener.se
Foton, Rocky!, Husets Teater, Henrik Ohsten Rasmussen
Läs mer om CPH Stage:
- CPH Stage 2018 (2) – från performance till kammardrama >>>
- The Blind Poet – Jan Lauwers och Needcompany på CPH Stage >>>
- CPH Stage 2017 (1) – hyllning till det avvikande >>>
- Om teknologisk scenkonst – och människomaskiner, CPH Stage (2) >>>
- Kan scenkonsten frigöra oss från oss själva? CPH Stage (3) >>>
- CPH Stage 2016 >>>
