Julia – av Christiane Jatahy – Göteborgs dans- och teaterfestival 2018

Göteborgs dans- och teaterfestival är igång, med ett späckat internationellt program. Scenkonstens gränser prövas med såväl akrobatik och verbala utmaningar som film- och bildkonst. Theresa Benér har tagit del av norska och brasilianska formexperiment.

Scenkonst i vår tid handlar mycket om att utmana och reflektera över den egna genrens konventioner, uttryck och traditioner. Hur ska klassiker spelas för att möta vår samtid? Hur påverkas feminina stereotyper när kvinnliga dansare blir burleska clowner på scen? Vilka revolutionära konstnärliga manifest har relevans i dag?

Den sistnämnda frågan behandlas av det norska kollektivet Verk Produksjoner i deras nya uppsättning Manifest United. Verk, som i år firar 20-årsjubileum, har en sökande, säregen estetik baserad på improvisation och helt kollektiva processer. I ett avsiktligt naivt och till synes kaotiskt scenspråk undersöker de innebörden i en rad radikala konstmanifest från 1900-talet, från Marinettis optimistiska futurism till danska Dogme 95 som ju signerades av bland annat Lars von Trier.

Verks föreställning börjar och slutar med tomma, vita taveldukar som ska in i en grupp konstnärers öppna rum för att fyllas med form och färg. Varje nytt manifest som läses upp dömer ut rådande estetiker som förlegade eller dekadent borgerliga.

I konsekvens med dessa skiftande budskap far de fem aktörerna runt i formupplösta handlingar, på jakt efter den ultimata poetiska gesten, bortom klichéers välpolerade tyranni. Verk Produksjoner är i ständigt uppbrott, i kamp mot trygghet och framgångsformler: ”Vi är osäkra tillsammans”, som en av dem sa i ett publiksamtal på festivalen.

Brasilianska filmregissören och scenauteuren Christiane Jatahy är också uppfylld av teaterns gränstrakter; av de förhandlingsbara linjer som löper mellan scen och salong, mellan liveteater och film, samt mellan fiktion och verkligt liv. Med August Strindbergs Fröken Julie har Jatahy skapat ett laddat filmteaterdrama, med titeln Julia.

Uppsättningen, som 2011 hade premiär i Rio de Janeiro, har i sju år turnerat internationellt och inhöstat diverse priser. Det var hög tid att den svenska publiken skulle få se Julia Bernat och Rodrigo dos Santos i deras fysiskt intensiva tolkning av den rika, vita societetsdotterns destruktiva erotiska relation med den färgade betjänten Jean/Jelson.

Jatahys bearbetning belyser det brasilianska samhällets absurt rigida sociala skiktning, baserad på bland annat pengar och hudfärg. Husan Kristin, som här har en liten men betydelsefull roll, är svart, och utdömer Jelsons försök att fly från sin givna plats. Hon trycker ner honom med n-ordet, och det gör även Julia, när hon desperat försöker ta makt över deras omöjliga situation.

Pjäsen spelas som en filminspelning, där en kameraman i tillspetsade scener plötsligt säger ”cut!” eller behöver omtagning. På två mobila fondväggar visas liveprojiceringar, snyggt mixade med visst förinspelat material, till exempel från lyxvillans pool där det ska uppstå både förförelse och död.

Julia Bernat och Rodrigo dos Santos träder också ut ur scenens dubbla fiktioner, vädjar om hjälp hos publiken och för en diskussion om pjäsens slutscen. Finns det en väg ut ur de strukturer av rasism och sexism som Jean och Julie är fångade i? Där för de övertygande in Strindberg i dagens identitetspolitiska debatt.

Julia

Koncept, regi: Christiane Jatahy, efter Strindberg

Folkteatern Göteborg

Manifest United

Koncept: Verk Produksjoner

Regi: Fredrik Hannestad

Atalante

Göteborgs dans- och teaterfestival 2018

Foto: Julia, Marcin Nowak

Publicerad 21/8 2018 i SvD

Läs mer om Fröken Julie:

• Frøken Julie – i tolkning av Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Møller, Det Kongelige >>>
• Fröken Julie – regi Moqi Simon Trolin, Malmö stadsteater >>>
• Fröken Julie tolkad i europeisk teater 2012 – Thomas Ostermeier, Katie Mitchell, Patrick Marber, Frédéric Fisbach och Anna Pettersson >>>