Teatern där gråzonerna blir upplysta
I kväll spelas sista föreställningen av Lucas Svenssons senaste pjäs, De befriede, på Østerbro Teater – Republique i Köpenhamn. Lucas Svensson är den danskaste av svenska dramatiker, bosatt i Köpenhamn sedan många år, i våras mottagare av Dansk-svensk kulturfonds pris, och med en alldeles särskild blick för vad det är som gör danskar till danskar. Eller har han rentav en alldeles särskild blick för vad det är som gör människor till människor? Det vill säga sammansatta varelser, vars minne och historia är ett nätverk av motsättningsfulla handlingar.
I De befriede excellerar Lucas Svensson i det han kan bäst, nämligen att gå in i ett historiskt skede, gärna färgat i folkminne av myter och bestämda föreställningar, och titta lite närmare på vad som faktiskt hände. Är vi människor så tydliga och principfasta som vi genom de efterhandskonstruerade narrativen ofta tror?
Med pjäsen Mussolinis de 100 dage, uppsatt på Teater Får 302 tidigare i år, delade Svensson med sig av ett delikat arkivfynd, nämligen att den italienske fascistledaren på 30-talet hade välkomnats till Dramaten – som dramatiker! Ett faktum som vi svenskar klädsamt valt att hålla lite i skymundan.
I De befriede nystar Lucas Svensson i danskarnas hållningar och handlingar under andra världskriget, i samband med freden och en bra bit in i framtiden. Pjäsen är smart konstruerad som en kriminalgåta, med korta fragment och kronologiska hopp fram och bak mellan 1981 och perioden 1940-45. Svenssons mångårige samarbetspartner Egill Pálsson har gjort en hypereffektiv iscensättning på Republique, där endast fyra enastående skådespelare får gestalta ett helt folks inre motsättningar. Magda Willis scenografi och Brian Njies ljus skapar flexibla spelplatser på två sidor av en lång skiljevägg med flera dörrar.
Med enkla situationer av konflikt och handling belyser pjäsen hur danskarna, i likhet med andra naziockuperade folk, intog olika positioner. Vissa organiserar sig i en kommunistiskt driven motståndsrörelse, andra engagerar sig i nazistiska miliser som Schalburgkorpset, och däremellan finns rikspolitiker som försöker hålla god min med den tyske riksbefullmäktigade Werner Best som är satt att hålla ordning på Danmark. Den i övrigt förhärdade Best föredrar att samarbeta med danska socialdemokrater framför de överhettade och ofta våldsamma nazisterna. Han vill inte ha några omstyrtelser, säger han.
I en stark scen möts minsann också SS-mannen Adolf Eichmann och Werner Best över smørrebrød på anrika d’Angleterre. Där förespråkar Best att man ska gå lite varsamt fram med judeförföljelserna i Danmark, med argumentet: ”Jeg vil have fred og ro i mit protektorat.”
Trots landsglädjen och folkfester vid Befrielsen den femte maj 1945 sker också obehagliga uppgörelser. Lucas Svensson skildrar episoder med utstötning och i vissa fall lynchning av tyskerpiger (kvinnor som haft samröre med tyskar), men även personalen på en tvättinrättning trakasseras för att ha tagit hand om ockupanternas uniformer. Liksom två Schalburganhängare med stort våldskapital begår övergrepp mot oskyldiga danskar under sin flykt genom landet. Min egen danska mormor hade sånär strukit med på fredsdagen, då en pistolkula från en uppgörelse på gatan nedanför for in genom fönstret och gjorde hål i en tavla bakom henne. Tavlan har förstås blivit en kär släktklenod och en påminnelse om när hela Europa var i krig.
Viktigast med De befriede är att pjäsen pekar på alla dessa gråzoner, där vi människor i någon mån finner oss i en situation och låter vardagen gå vidare utan att ideologisera våra beslut och handlingar. Det är ur dessa diffusa situationer och stundtals aningslösa kompromisser vi senare skönjer mönster och ställer varandra till svars. Teaterns underbara roll är att påminna oss om att livet sällan består av svartvita val mellan ont och gott.
Malmö 12 december 2019
Theresa Benér
De befriede
Text: Lucas Svensson
Scenografi: Magda Willi
Kostym: Karin Betz
Medv: Signe Egholm-Olsen, Johannes Lilleøre, Henrik Lykkegaard och Anders Budde Christensen
Østerbro Teater– Republique, Köpenhamn, t o m 12/12 2019
Foton: De befriede, Østerbro Teater, Karoline Lieberkind
