Harold Pinter i Krapp's Last Tape av Beckett
Det kostar 80 pund (över 1000 kronor) på svarta börsen att få biljett till en av de tio föreställningar på Royal Court Theatre där Harold Pinter framför Samuel Becketts monolog Krapp’s Last Tape. Så får man också 50 minuters förtätad teater med två Nobelpristagare i en akt. Harold Pinter sitter i en rullstol på scen, inne i Becketts roll av en åldrad författare som lyssnar på band ur det förflutna och prövar sina egna minnesfragment. Men Pinter är också starkt närvarande i sin egen roll, då han diktar, reflekterar och värderar ordens legitimitet.
När Krapps sista band hade engelsk urpremiär här på Royal Court 1958 rådde förvirring inför abstraktionen och de långa pauserna. Just dessa pauser behärskar ju Pinter till fulländning. Publiken sitter andlöst koncentrerad i tystnaden, går i samspel med Pinters utforskande blick, hans ibland hjälplösa stumhet inför tankar som suddats bort eller möjligheter som gått förlorade. Föreställningen inleds nästan parodiskt med en mycket lång tystnad – och sedan rullar Pinter prompt ut bakom scenen! Men han kommer tillbaka, och med denna intensivt laddade rollprestation skriver han ett stycke teaterhistoria, som bekräftar hans oupplösliga förbund med Samuel Beckett.
Publicerad SvD oktober 2006
Läs mer om Harold Pinter:
- Sanning, fiktion och lögner i Harold Pinters dramatik
- Harold Pinters dramatik - ett kompromisslöst författarskap
-
Being Harold Pinter, med Belarus Free Theatre
- Harold Pinter död - 2008
- Harold Pinters födelsedagsfesten, regi Tobias Theorell, Malmö stadsteater
- David Hares The Vertical Hour - och Harold Pinter-collage med Belarus Free Theatre
- Tolv gånger Harold Pinter - pjäser på svenska