Krystian Lupa – för konstnärens ansvar och frihet
Paris Festival d’Automne presenterar just nu en serie magnifika gästspel regisserade av den polske regissören Krystian Lupa. Storartade därför att de går in i hjärtat av frågorna om vad den fria konsten, tanken och kunskapen kan göra i en värld av tilltagande rädsla, intolerans och tvivel på människans förmåga att leva i förändring.
Lupa skapar dessa tre uppsättningar utifrån texter av österrikaren Thomas Bernhard – romanen Skogshuggning samt pjäserna Heldenplatz och Ritter, Dene, Voss (sistnämnda får premiär på Dramaten i januari). Bernhard författade dem på 80-talet och gjorde skandal i hemlandet för sina skarpa, satiriska vidräkningar med den intellektuella klassens feghet och självgoda positioneringar, samtidigt som han menade att Österrike släpade runt på ett smutsigt arv av nazism, inskränkthet och antisemitism.
När nu Krystian Lupa gör Heldenplatz med en enastående ensemble från Litauens nationalteater och de två andra texterna med polska toppskådespelare från Teatr Polski i Wroclaw respektive Stary Teatr i Krakow, skapar han ett dämpat tonläge av förtvivlan och raseri. Det är annars så lätt att spela Thomas Bernhard med briljant sarkasm, vilket lätt får publiken att skratta i ett självgott ”vi” och ”dom”. Men genom att långsamt, lågmält och outgrundligt låta orden verka som ett slags inre efterskalv genom långa pauser och tystnader, där vag musik och ljudinstallationer lägger drömlika stämningar, dras vi åskådare in i den akuta kris som gestaltas.
Thomas Bernhards verk blir då inte en fråga om vad som hände i Österrike på 80-talet, ej heller en intern offentlig angelägenhet för Litauen eller Polen just nu. Lupa gör oss direkt delaktiga i frågan om vad det innebär att vara en reflekterande medborgare i dagens Europa. Hur möter vi det uppskruvade politiska tonläget? Hur möter vi ren dumhet och ignorans? Hur undviker vi att hamna i inbördes, futtiga gräl om oväsentligheter medan rädslans och intoleransens överbefälhavare vinner terräng med sina trupper?
Krystian Lupa och hans ensembler har en absolut ärlighet i tilltalet, inga färdiga agendor om vad som är rätt och fel. De gestaltar en sammansatt tidsanda, där var och en av oss får söka identifikation – med personer eller situationer.
Men i ett avseende är de mycket tydliga. I applådtacket sätter varje skådespelare en bred svart tejpremsa över munnen. Samtidigt läses en text om Teatr Polski, där den konstnärligt framsynte chefen Krzysztof Mieszkowski, som också är politiskt aktiv i ett liberalt oppositionsparti, har ersatts av den utifrån kommande Cezary Morawski, välsignad av PiS-regeringens kulturminister för sitt katolsk-patriotiska program, i en tydlig omorientering av den poetiskt komplexa, europeiska scenkonst som Polski har hyllats för.
Teatrar över hela Polen har solidariserat sig med protester från de anställda på Teatr Polski som blivit överkörda i denna chefsutnämning. Krystian Lupa, som skulle sätta upp Kafkas Processen som en meditation över Polens aktuella politiska situation, har i protest mot den nye chefen dragit tillbaka sitt projekt. Lupa, född 1943, har upplevt många politiska strider i sitt hemland och är för egen del hyllad som en mästare i exempelvis Frankrike, så han lär inte ha problem att få jobb. Men hans engagemang för konstens och teaterns frihet går långt bortom honom själv. Det är detta som framställs med sådan övertygelse och kraft i hans kompromisslösa scenkonst.
Paris 13 december, Theresa Benér
En längre essä om Krystian Lupas scenbearbetning av Skoggshuggning är publicerad i kulturtidskriften Dixikon. Läs mer här >>>
Läs mer om Krystian Lupa här:
- Krystian Lupa – mottagare av Europeiska Teaterpriset 2009 >>>
- Paristeater hösten 2003 - Krystian Lupa, Piotr Fomenko, Olivier Py >>>
Läs mer om Thomas Bernhard här:
- Kirsten, Ghita, Stig - Thomas Bernhards Ritter, Dene, Voss på Betty Nansen Teatret >>>
Foton:
- Wycinka/Holzfällen, Teatr Polski, Natalia Kabanow
- Didvyriu Aikste/Heldenplatz, Litauens dramatiska nationalteater, D. Matvejevas
- Ritter, Dene, Voss, Stary Teatr Krakow, Marek Gardulski
- Wycinka/Holzfällen, Teatr Polski, Natalia Kabanow
