Woman – Institutet/Ballhaus Ost, koncept Anders Carlsson

Woman

Den tysk-svenska produktionen Woman har sin upprinnelse i ett symposium om teatern som förkroppsligande av teori, som Institutet 2011 organiserade i Malmö tillsammans med Lundaforskaren Ervik Cejvan. Utgångspunkt för denna sceniska installation är att kvinnan som sådan inte finns. Med stöd i Jacques Lacans teorier framställs här kvinnan som en produkt, ett symptom, för mannens begär efter att förverkligas genom henne som fallos. Kvinnan är ett instrument, orkestrerat av mannen, hon blir till genom hans blick.

Institutets konstnärlige ledare Anders Carlsson ser en parallell i teatern. Verket och rollerna blir till genom att åskådarna agerar i en struktur där de betraktar vad som sker på scenen. Alla är sålunda indragna i ett spel mellan att vara subjekt och objekt. De osynliga reglerna och hierarkierna i detta identitetsskapande rollspel, där vi på sätt och vis alla blir varandras gisslan, har Anders Carlsson nu i åratal utforskat i sin scenkonst.

Hans undersökningar (Dallas, Romarrikets uppgång och fall, och Conte d’Amour, som i sommar uttagits till Avignonfestivalen) hamnar gång på gång i samma retoriska återvändsgränd, där strukturer och maktordning synes orubbliga. Teater och konst kan inte förändra något, enligt Carlsson, endast synliggöra och bekräfta vår maktlöshet inför de system vi lever i.

Detta sker på nytt i Woman, där två kvinnor, värdinnan Roberte (sannolikt namngiven efter målaren Balthus objektifierade hustru och favoritmotiv) och jungfrun (med anspelning på Genets tabuöverskridande Jungfrulek?) får utagera sig själva som speglingar av manliga fantasier. Spelledare är en språkmaterialistisk herre i rökrock och dennes fascistoide nevö. Föreställningens kropp, i alla avseenden, utgörs av att Claire Vivianne Sobbottke och Andriana Seecker genomför en utdragen sekvens av sexualiserad, spastisk och konvulsiv koreografi. Värden (Werner Metha), iförd fårskinn, kastar sig också bräkande in i den nakna, orgiastiska ormgropen.

Utspelen får kraft av Andreas Catjars bultande, vibrerande, rumsskapande ljudverk och elektroniska musik. Ljudbilden lyfter föreställningen bortom den interna dramaövning den stundtals liknar.

Anders Carlsson laddar dock sin teater med så mycket teoretiska självmotsägelser att den närmast sprängs inifrån, innan publiken ens fått en chans att upptäcka vad som framställs. Personligen känner jag mig främmande inför det faktum att åskådaren inte inbjuds att själv tolka sina erfarenheter av det sceniska skeendet. Man sitter snarare som ett hjälplöst symptom i Institutets förutbestämda världsbild. Publiken blir så att säga reducerad till publiken.

Institutet/Ballhaus Ost, Inkonst Malmö
Koncept: Anders Carlsson med ensemblen

Scenografi, kostym: Clementine Pohl. Ljud, kompositör: Andreas Catjar. Medv: Andriana Seecker, Claire Vivianne Sobbottke, Werner Metha, Christoph Wirth

Läs mer om Institutet/Teater Terrier: