teaterkritik - kulturproduktion

Romeo och Julia – regi av Peter Oskarson, Helsingborgs stadsteater

2017-10/romeo-julia2-malin-arnesson.jpg

Mitt i den högspända scen där 14-åriga Julia söker sin pappas stöd för att slippa tvångsgifte med den groteske rikemannen Paris hejdar sig Ruben Lopez när han höjer armen för att utdela faderns rungande örfil. Hans rollfigur, Capo, som just kallat sin fru, Julias mor, för hora ska nu upprätta sin ifrågasatta mansroll med att misshandla sitt barn. Det tycker inte Ruben Lopez är okej. Har man inte ett ansvar för vad som berättas från scen, undrar skådespelaren.

Och Oldoz Javidi som spelar Julia fyller i. Här har vi en klassiker med hederskultur, kvinnofridskränkning och tvångsgifte. Hur förhåller vi oss konstnärligt till detta? Hur förmedla en nyanserad kultursyn? Tobias Borvin kliver å sin sida tillfälligt ur rollen som Paris och beklagar sig över att framställas som pedofil, dessutom iförd löjeväckande lösmage, pipkrage och blekfet mask.

I Peter Oskarsons och översättaren/dramaturgen Jan Marks sprudlande vitala bearbetning av Romeo och Julia spelar Helsingborgs ensemble med och mot pjäsen. Det är packat med lidelse, energi, bitsk standup-humor, publikfrieri, sång och musik. Malmörapparen Nicole ”NicVibe” Wiberg är på scen hela tiden och pratsjunger kommentarer till skeendet. Hon styr också live ett elektroniskt musikcollage vars rytmer skapar kontrapunkter till dramat på scen.

En Oskarsonuppsättning vore inte komplett utan Peter Holm, som tecknat gavlarna till två patinerade italienska renässanspalazzon med ett schackrutigt golv som löper ända ut till första publikraden. I kostymerna görs tidsresor mellan vårt nu och Shakespeares tid: tajta stuprörsjeans och pipkrage för David Sigfridssons urbant uppkäftige Merco, kompis till Gustav Bergs intensivt förälskade Romeo, iförd en romantisk poets svarta långrock och kängor.

Det vibrerar verkligen av ungt blod och ohejdbara känslor i denna uppsättning. Kärleken är lika ostyrig som hatet och våldet blir mot de som går emellan. Romeo och Julia kommer från skilda världar, och berättelsen om deras tragedi handlar om hur människor slåss och med orubbliga normer skapar hinder för den kärlek som bara vill fred.

Med på scen finns en clown, Helsingborgs fristadskonstnär Abduljabbar Alsuhili, vars hemland Jemen just nu slits sönder av konflikter liknande dem i pjäsen. Men hoppet står kanske till Furstinnan, spelad av en flicka (Sara Ingelstam-Franzén/Tinna Magnusdottir), som med barnets självklara skärpa och auktoritet fördömer de vuxnas våld och kräver fred. Nu. Henne vill jag gärna rösta på.

Romeo och Julia

Text: William Shakespeare, övers Jan Mark

Regi: Peter Oskarson

Scenografi, kostym: Peter Holm

Medv: Oldoz Javidi, Gustav Berg, Lena T Hansson, Nils Dernevik, Rolf Christianson m fl

Helsingborgs stadsteater

Publicerad i SvD Kultur, 6/10 2017

Foton, Romeo och Julia, Helsingborgs stadsteater, Malin Arnesson

Läs mer om Shakespeare i vår tid:

  • Shakespeare 2016 – om nutida makthavare och politik >>>
  • The Winter's Tale – Shakespeare i regi av Declan Donnellan, Cheek by Jowl >>>
  • Elisa Kragerups uppsättning av Romeo och Julia (sista styckena av artikeln) >>>
  • Declan Donnellan sätter upp en rysk Stormen, i aktuell version >>>