Kapitalism på Malmöscener

Kapitalism och entreprenörskap står högt i kurs i några av den skånska scenhöstens mest uppmärksammade uppsättningar. Ingvar Kamprad och Ikeas framgångssaga har skildrats med gnisslande ironi i Erik Gedeons och Klas Abrahamssons träffsäkra sångteaterstycke Ingvar!. Upphovsmännen och Malmö stadsteaters ensemble lyckas kreativt balansera på den smala tråd av hatkärlek som många svenskar hyser inför Ikeafenomenet, med dess märkliga blandning av råkapitalism, folkhemsidealistiskt rättvisetänk och exploatering av en fiktiv svenskhet.

Teaterns egna skådespelare vet sannerligen också allt om hur man värderas inom underhållningsindustrin. De uppmanas att bli entreprenörer för sig själva, utmejsla sig som pris- och åtråvärda varumärken. Denna entreprenörslogik skruvas ett varv vidare av Teaterrepublikens August Lindmark i den autofiktiva uppsättningen Teaterrepubliken öppnar apotek. Här gör Lindmark och två skådespelarkollegor en regelrätt affärspresentation för att öppna apotek med kulturellt mervärde. Finansplan, logga och taglines är klara, liksom idén att nischa Apoteksrepubliken med mediciner som försetts med haikudikter av Tomas Tranströmer. Sjuka och deprimerade ska få uppmuntran genom kultur, samtidigt som frilansande skådespelare kan släppa A-kassan. En win-win-situation.

Med en inköpt aktie i det kommande apoteket reflekterar jag över den tid vi lever i, där europeiska teatrar alltmer ersätter dramatikens kanon med teatrala utforskningar av kapitalismens moderna mytologier och hjältar. Det kan vara rolig teater, men i takt med att scenkonsten överger diktens fördjupningar förlorar vi en spegel för vårt verkliga mervärde som individer – det humanistiska kapitalet.

Publicerad SvD november 2010