Teaterfestival i Avignon 2009: 3/3 - Off-Avignon med Kafka, ungersk teater och Gud
Kulturturismen går på högvarv i Avignon under juli månad. Teaterfestivalerna är kraftfulla motorer i den regionala ekonomin. Förra året såldes mer än 150 000 biljetter till ”in”-festivalen, och man räknar med minst 250 000 sålda platser till Off-Avignon. Hotellägare, rumsuthyrare, restaurang- och caféägare älskar folkfesten, medan många avignonbor flyr fältet.
Hela den gamla påvestaden blir en teater. Överallt sitter folk försjunkna i den mer än 300-sidiga Off-katalogen där det i år erbjuds 966 uppsättningar av fria grupper och scenkonstnärer från hela världen. Det ges nya föreställningar varje kvart från 9.30 på morgonen till midnatt. Allt från småteatrar till hål i väggen (eller gatan!) tas i bruk som scener. Aktörerna går kostymerade ut i staden och gör reklam, med bullriga gyckelupptåg och levande ”trailers” ur uppsättningarna.
Jag valde i år ut tre föreställningar i Off-programmet, Le bal de Kafka (Kafkas bal) av Timothy Daly med Compagnie Isabelle Starkier, och Naître à jamais (Födas för alltid) av András Visky med Ungerska teatern i Cluj (Rumänien), båda på Théâtre des Halles. Samt monologen Dieu!? (Gud!?) av och med Hamadi, på La Manufacture. Alla föreställningarna spelas t o m 30/7 och bjuder på lysande texter och teater.
Kafkas bal är ett expressionistiskt drömspel om den sömnlöse Kafkas försök att skriva. Hans nattliga hallucinationer omdanar hans småborgerliga familj till en absurdistisk, judisk teatergrupp. Föreställningen gestaltar den stammande Kafkas främlingskap gentemot verkligheten, och skildrar hur han i sin inre teater utforskar sin judiska identitet och tar avstånd från medelklassens stela konventioner. Skådespelarna växlar snabbt mellan olika nivåer av fiktion och biografi med suverän precision och närvaro.
Dieu!? Är en monolog av Hamadi, belgisk teaterman med rötter i Marocko. Det är en intelligent och rapp genomgång av Gud och skapelsen, tolkad med referens till kristendom, islam och judendom. I rasande fart avfyrar Hamadi de grundläggande myterna, samtidigt som han kritiskt granskar hur de monoteistiska religionerna etablerat patriarkala hierarkier, kvinnoförtryck och godtyckliga tolkningar.
Den ungerskspråkiga teatern i rumänska Cluj gör med Födas för alltid en stram, stiliserad föreställning om alienationen hos en man som överlevt andra världskrigets koncentrationsläger. Han har berövats sitt hem, sitt namn, sin familj och söker fäste i en splittrad värld. Gábor Tompas ensemble arbetar kollektivt och fysiskt i en imponerande sober uppsättning, som aldrig exploaterar vare sig sentimentalism eller judiska offerbilder. Den inringar det humanistiska vakuum som uppstod efter Förintelsen, men pekar på vikten av att berätta och minnas. En liten pärla i Avignonfestivalernas teaterflöde.
På webben: www.avignonleoff.com
Publicerad SvD 24/7 2009