Declan Donnellan sätter upp en rysk Stormen, i aktuell version
När jag för några år sedan frågade en högt uppsatt brittisk politiker hur han såg på maktkampen inom torypartiet, svarade han: ”Studera Shakespeare! Där finns allt.” Och han hade onekligen rätt. Shakespeares problemformuleringar går rakt in i vår tids politiska situationer. Under 2000-talet har Shakespeareuppsättningar belyst allt från Irakkriget till våld och maktintriger i statsapparaten. Pjäsernas hovmän och rådgivare kläs enkelt om till nutida ministrar och spindoktorer, medan kungarna blir premiärministrar eller finanspampar.
Regissören Declan Donnellan, som leder gruppen Cheek by Jowl, är en av brittisk teaters verkliga Shakespeareexperter. Han uttolkar de snåriga, poetiska texterna med ett klart, avskalat scenspråk, som renodlar konflikter och problemställningar. Halva året arbetar Donnellan i Moskva med en rysk grupp kopplad till den internationella Tjechovfestivalen. Och de har nu haft premiär på teatern Gemeaux i Paris med en rysk version av Stormen.
Pjäsen utspelas ju på en öde ö, där den landsförvisade hertigen Prospero lever med sin tonårsdotter Miranda och styr över urinvånaren Caliban och medhjälparen Ariel. I hemlandet har Prosperos bror Antonio illegalt tagit makten i allians med Alonso, kungen av Neapel. Nu har Prospero rört upp en storm där kuppmakarna med sina följen förliser till havs och hamnar på ön som skeppsbrutna.
I Donnellans tolkning har referensramarna blivit det nutida Ryssland. Prospero framställs här som en ideolog från det gamla Sovjet, eventuellt ett slags Gorbatjov, som orättmätigt har blivit bortkuppad. Den nuvarande makthavaren Alonso är en före detta arméchef, omklädd till modern affärsman, precis som Prosperos bror Antonio. De sköljs in på scenen i blöta märkeskostymer med sina följen av rådgivare. Stämningen är usel bland de skeppsbrutna och regin tydliggör de inre splittringarna i deras korrupta allians. Här finns en äldre rådgivare som talar vackert och utopiskt om möjligheten att på den öde ön upprätta det sanna klasslösa samhället. Men ingen lyssnar på honom. Den makthungrige Antonio skapar tvärtom hemliga strategier för att försöka mörda hans samarbetspartner Alonso. Andra i sällskapet har enbart en längtan efter Moskvas lyxiga köpgallerior, där de kan shoppa loss, vilket skildras i en mycket dråplig scen.
Mot det nya maktskiktets inbördes rivaliserande kretsar ställer Donnellan den avsatte Prospero, som i några scener drömmer sig tillbaka till socialismens utopier. Vid hans dotters trolovning visas sovjetiska propagandafilmer av lyckliga lantarbetare, och han tror på hårt kroppsarbete för kollektivet. Prospero framställs också som brutal och rasande, full av revanschbegär. Han hunsar och slår proletären Caliban och styr med assistenten Ariel, som här är neutralt klädd i kostym som en perfekt tjänsteman. Karisman hos denne Prospero kommer ur hans tro på idéer om ett idealsamhälle som går bortom personkult och materiell framgång. Hans förakt är oändligt mot den nya regerande klassen, som tror att friheten bor i den senaste mobiltelefonen och feta personkonton på banken.
Vid pjäsens slut når de ett slags försoning och drar alla iväg för att gemensamt styra hemlandet, underförstått Ryssland. Deras samförstånd känns dock allt annat än stabilt, och där finns nog anledning att fundera på vad Shakespeare belyser.
Sänd i OBS, Sveriges Radio P1, den 7/2 2011
Mer om Declan Donnellan:
- Shakespeare 2016 – om nutida makthavare och politik >>>
- A Winter's Tale – Shakespeare i regi av Declan Donnellan, Cheek by Jowl >>>
- Scenkonst som utvecklar och fördjupar den europeiska dialogen – Declan Donnellan sätter upp Jarrys Ubu >>>
- Nya franska och engelska böcker om skådespelarkonst - Ayckbourn, Donnellan och Berling/Bouquet >>>
- Paristeater våren 2007 - Declan Donnellan, Thomas Ostermeier, Lars Norén, Bernard-Marie Koltès... >>>
Länkar:
Cheek by Jowl, med info om Declan Donnellan och hans grupper, samt datum och platser för deras turnéer:
Stormen spelas i Paris fram till 12 februari och fortsätter därefter i Storbritannien. Kommer till Barbican Centre i april och ”hem” till International Chekhov Theatre Festival i Moskva först i maj.
Paristeatern som spelar La Tempête heter Les Gémeaux: